Välkommen på vernissage fredag den 8e november kl 17-20.
Lördag den 9 samtal – Reflektioner & Konstruktioner
Söndag den 10 kl. 12–15. Vad var ”flyktingkrisen”?
Den allmänna ordningen och den inre säkerheten
Den 12 oktober 2015 meddelade den svenska regeringen beslutet att tillfälligt återinföra gränskontroll vid inre gräns. I den skriftliga redogörelsen står det: ”Bland annat bedömer Polismyndigheten att den allmänna ordningen och den inre säkerheten i nuläget är hotad.” De tillfälliga gränskontrollerna skulle i detta första steg gälla i 10 dagar. Därefter har de förlängts flera gånger och kontrollerna är fortfarande kvar nu 4 år senare.
Den 24 november 2015 kallar statsminister Stefan Löfven och dåvarande vice stadsminister Åsa Romson till presskonferens och meddelar att ”Regeringen föreslår åtgärder för att skapa andrum för svenskt flyktingmottagande”. Bland annat innebär detta att ”anpassa Sveriges lagstiftning till EU:s miniminivå” vad det gäller rätten att söka asyl. I ett slag går Sverige från att ha en av EU:s mest generösa asyllagstiftningar till att ha en av de hårdaste.
Samtidigt brinner det på svenska asylboenden. Under en period på hösten 2015 rapporteras det nästan dagligen om bränder och försök till brandattentat på flykting- och asylboenden. Det talas om en kris, en ”flyktingkris” i Sverige och rapporteringen kring bränderna bidrar nog till upplevelsen av detta kristillstånd. Nu säger man att krisen är över. Vad var det egentligen som hände?
Konstnären David Larsson har gått igenom medierapporteringen kring bränder på flyktingboenden under perioden 2014-2018 och identifierat omkring 170 händelser. 170 platser som var och en under en kort stund varit i centrum för de händelser som kommit att kallas för ”flyktingkrisen” i Sverige. Vad har dessa platser att berätta? Finns det några spår av de händelser som under att flyktigt ögonblick kastade dem in i det mediala strålkastarljuset?
I en växande serie fotografier möter vi platser som fortsätter att existera bortom den enskilda händelse som är orsaken till att de avbildats. Som betraktare möter vi bilder av ett å ena sidan vardagligt Sverige som vi kanske känner igen oss i, och å andra sidan är dessa platser centrum för ett samtidshistoriskt skeende som rymmer historier om våld, hat, flykt och utsatthet. I utställningsrummet möter fotografierna andra beskrivningar av samma tidsperiod, statistik, myndighetsdokument, objekt och skulptural gestaltning som tillsammans ställer frågor kring hur vi kan eller bör förhålla oss till idén om en svensk eller europeisk ”flyktingkris”?
Hendrik Zeitler