Installationen ”Anna, var är Paulina i dag?” består av en film, ett antal muterade Waldorfdockor, tre broderier samt texter. Genom objekten skapas narrativa skikt, eller bi-berättelser, olika möjligheter att tala om initiering, makt och ledarskap, om gruppens sammanhållning, om flöden av normalitet, kroppslig närvaro och sociomatria, om sjukdomar och försvinnande. I centrum finns dockor gjorda efter Waldorfmodell, vilka i grunden utgår från mysteriespelens magiska föreställningar och kontakten med den översinnliga världen. Här har dockorna tagits in i en vardaglig scenografi där daghemmet har fusionerats med den ordinära arbetsplatsen. Utställningens film har visats på biografer runtom i Sverige. Magnus strävan är att utvidga och reintentionalisera verket. Han vill skriva in det i en lång, utdragen process, som premierar långtidsarbete, omläsning och pragmatism.